Den mörka tiden..

i historiens grav ekar rösterna av de forna stora män, de som har format oss

bland människor av olika slag är jag; formad av de stora männens tankar

om jag hade haft möjlighet att döda de stora männen skulle jag nog ha gjort det

tyvärr kan jag inte det, det kanske är tur för jag kunde ju hamnat på kåken

jag har inte lust att bli någons hora eller knulla min omsorgsfullt utvalda hora

nej, min röv och min kuk har jag gärna för mig själv; det om det

de stora männens ord framställs rad efter rad framför mina tråkiga ögon

jag läser, läser, dricker en klunk kaffe, läser, fiser och läser deras romantiska böcker

en gång var jag ett oskrivet blad, vid något tillfälle föregick min essens min existens; eller var det tvärtom?

jag bryr mig inte längre, låter de stora männens ord segla in i mitt seglivade huvud i väntan på att någon ska hämta mig

snälla, hämta mig innan jag blir galen på allvar, eller vänta på min leverans, det gör Du alltid.

blodet flöt ner för min kropp

någon eller något hade dödat mig

jag såg mig själv ligga död på marken

men ganska snabbt kom en kille och körde iväg med mig

han körde en silverfärgad bil av något slag

vi sa inte mycket till varandra och stannade senare utanför en herrgård

inne i herrgården var det fest och han visade mig in -

där fanns öl, whisky, vin, vodka, ljuvlig musik och nakna tjejer som

smekte mig och viskade saker i mitt öra som fick min sak att bli hård

jag drack, sjöng och tog de nakna tjejerna på deras inoljade kroppar

men efter några dagars festande började jag bli trött på tjejerna och alkoholen

jag berättade för alla att jag skulle tillbaka

de nakna tjejerna förklarade att jag befann mig i himlen och att detta var paradiset

efter att ha lyssnat på de nakna tjejerna bad jag killen att köra hem mig igen -

sen vaknade jag upp på marken där jag hade sett mig själv död

jag var tillbaka och hade upplevt paradiset

och hoppades på att jag skulle hamna i helvetet när jag dog nästa gång.

folk frågar mig hur jag mår och jag svarar rätt,

allt är bra och hur är det själv.

ingenting eller allting kan förklara hur jag mår,

mina fyllor, tårar och ord räcker inte till.

jag är dömd till den psykiska undergången,

domen till den världsliga apokalypsen.

som människa lider man passionerat konstant,

men som själ lever man av bara fan.

själva existensen kan vara vacker och i balans,

det är livet som är tristess och ångest;

själens längtan är det verkliga livet.

Staden och dess invånare satt fast i sina egna bojor medan en flanör passerade.

På esplanaden ramlade han omkring, lycklig och döende på väg mot paradiset.

Någonstans på vägen stannade han och tänkte på någonting som fick honom att dö.

Döden passerade hans liv och livet fortsatte allt jämt dra livskraften ur honom.

Tid och rum var upplöst, men han kände hur allting gick framåt i rasande tempo.

Aldrig i hela sin ande hade han varit med om någonting värre...

...han träffade någon viktig snubbe och sedan tog han livet ur den helige anden...

solen har för längesen gått ner på den spansk-afrikanska himlen

de importerade svarta hororna suger vita turistkukar med knäna mot den gråa asfalten

hallickarna tjänar pengar och dricker sig aldrig berusade

jag är berusad på alkohol, nikotin och fortplantningsmekanismerna -

i en stad utan barmhärtighet och jag saknar henne

livet knullar oss hårt i röven medan Bill Gates sitter och skiter guld

meningslösheten ger mig ro och Gud är på min sida -

han är allt och jag saknar henne

individuell rationalitet leder ständigt till kollektiv irrationalitet -

det väcker mina apokalyptiska tankar åter till liv och jag saknar henne

och hororna suger kuk och kukarna blir hivsmittade och jag hatar världsalltet -

av halva mitt hjärta och med den andra halvan saknar jag min ungdomskärlek

jag ber till Gud att ta mig i sömnen när jag befinner mig i drömmarnas land

natten vandrar mot dagen medan de förtappade kvinnorna suger kuk.

Ensam och på flykt sökte pilgrimen skydd i templet,

prästerskapet skrek, hädade och drev iväg honom.

På väg till nästa stad talade gudomligheten till vandraren,

häpnad och skräckslagen flydde han återigen.

Någonstans mellan Betlehem och Nasaret föll han ihop,

full, gråtande, tvivlande, döende, vilsen och tom.

Åren gick och berättelsen om pilgrimen spreds,

från Jerusalem till Aten och därifrån till Rom.

Kejsaren förbjöd ryktet och lät korsfästa ryktesspridarna,

men allt som martyrerna blev fler, desto fler blev anhängarna.

Snart hade alla i hela världen hört talas om honom,

hans namn blev känt som Jesus Kristus, den sanne Messias.

Två årtusenden gick och under denna tid dog människor i hans namn,

under denna tid dödade man i hans och hans Faders namn.

Historien blev fylld av krig, konst och litteratur,

allt sades uppfyllas för hans leverne och budskap.

Det sanna budskapet om att vackla och tvivla försvann,

kvar blev tron till himmelriket och frälsningen.

för att bli en stor poet och författare -

alltså om kulturetablissemanget ger dig en chans

och det tjänar pengar på dig

måste du leva ett drägligt liv

kort och gott, som en föreläsare sa många gånger

när jag läste statsvetenskap och han var militär

samt fascist, men det är en annan historia

om du ska klara av att skriva måste du

skita regelbundet,

äta dig mätt minst en gång om dagen,

aldrig bli för full, det händer mig -

förklarar en hel del om det jag skriver

träna ibland, gärna på gym, det gör jag -

håller du dig i hyfsad form ökar chansen att få knulla

gärna i kombination med något av ett djupt tänkande, får jag höra ofta att jag har

har ingen aning om det stämmer

knulla är inget särskilt, men det ger människan bekräftelse

genom att knulla absorberas och finjusteras saker och ting

du får en nyktrare syn på tillvaron, sexualdriften är stark -

onani funkar också bra.

du måste kunna skilja på kärlek och hat

hatet kräver ingen omsorg, det bara är

kärleken kräver omsorg, romantik, empati och sånt -

den ställer krav på människan

lyckas du är du en välmående människa

du ska helst vara man, givetvis

jag har inget emot kvinnor som skriver, tvärtom

men kvinnor skriver generellt sett alldeles för mycket om

kärlek,

romantik,

sex och sånt på en oerhört ytlig nivå, det ger ingenting

sen är det en annan sak att de största idioterna jag har träffat är män

men det finns vissa behov du ska tillgodose för att du ska kunna skriva

ingen människa sitter inne med fler intressanta erfarenheter än någon annan -

allt handlar om terminologin, ordflödet och hur mycket man dricker och knullar

alla människor har fantastiska livshistorier, om än triviala, även jag

men öppna en öl eller en flaska vitt, se på solnedgången, gärna med en trevlig tjej

och vinka åt Gud och sen bara känn, allt och inget -

jag tror att det är mitt råd.